fredag 31 januari 2014

VM i Cyclocross

VM får vänta något år.

För två veckor sedan var vi med landslaget i Cyclocross i Belgien o härjade. Riktigt kul o lärorik resa men för mig stannade det där. Behöver träna mer CX för att hänga med o får köra riktiga mästerskap.

Denna veckan har jag blivit student igen. Pluggar Arbetsfysiologi på GIH i Stockholm på halvfart, samtidigt som jag kör halvfart i Göteborg. Micke Flockhart körde maxtest med oss där bland annat.

Nu är jag på väg till Val Thorans i Frankrike och skall åka skidor. Bokat sedan länge om inte VM drömmen slagit in.

Cykelsäsongen 2013 är över och 2014 års säsong tar vid.

Supertack alla som gjort och gör resan möjlig!

Och extra till er på Scott som skakade fram ett nytt ryggskydd när demensen vid packningen slog till.

Fredrik

onsdag 29 januari 2014

Ullsulor= glada tår.

Förra veckan ägnades åt två sorters cykling. Sådan man får frusna tår och fika av och sådan man får genomsvettiga kläder av. Den första kategorins cykling ägde rum i lördags. Jag och Fredrik cyklade till Åkulla för att kolla snö och våffelstatusen. Det fanns några hundra meter skidspår och stora maskiner som höll på att köra ut flera meter. Våfflorna var exemplariska. Det vill säga vi fick två var. Detta förtjänade som bilden visar, dagens snedaste tummen upp. Efter det tog vi omväg på omväg hem till Varberg igen. Fredrik har varit smart nog att köpa värmesulor, vilket betyder varma tår passet igenom. Jag är för snål och försöker hitta andra varianter. En som funkar hyffsat är ullsulor. Fick ett par av farmor för några år sedan och dessa höll fötterna varma första timmen. ( I vinterskor med överdrag och ullstrumpa.) Det är heller ingen risk att svetta ner dessa.. Visst blev fötterna kalla sedan, men bättre än den kvart jag höll värmen med de vanliga sulorna.



Havsutsikt under fredagens tur.

Våfflorna och tummen.

Spår från vår en granne.


/ Angelica




tisdag 21 januari 2014

Viktigt information

Världen, jag informerar; snön och kylan har anlänt till Varberg! När jag kom hem från Belgien fanns kylan. Dagen efter snön i luften. I helgen gott om snö på marken.
 Lämnade skidorna hemma i Vikarbyn efter julen då jag absolut inte trodde på annat än regn och slask. Nu kan den nötige åka 600 meter skidor i Åkulla, strax utanför Varberg. Där körs också ett skidlopp på 42 kilometer  i mitten av Februari. Tills dess ska jag ha hunnit få ner ett par skidor. Vem vill inte åka 15 varv på en två och en halv kilometer lång slinga?

Snöfronten är alltså tillfredsställande bra. Hur går det då med snoret?
 Låtsastränade lite i helgen i form av shopping på outleten Freeport. Följt av en guidad tur runt Varberg med Maja som kom på besök.
Igår fick det vara nog med latandet och jag började träna på riktigt. Skönt tyckte jag. Mindre skönt tyckte min kropp som slöat till sig. Men den är nog snart med på noterna igen.

Godkänd godmorgonvy.

Freeports huvudbutik.



Maja på fästningens kant.

/ Angelica



lördag 18 januari 2014

Blå gult i Belgien

Rucphen!

Svårt ord och skriva, omöjligt och uttala. Rucphen ligger i Nederländerna. Där var det race i Cyclocross idag.

Denna veckan har jag och Angelica varit med på landslagslägret med Cyclocross i dess sanna hemland Belgien. 7 dagar, 3 tävlingar och en massa träning.

Lyckades lägligt ge Angelica min förkylning jag haft över nyår lagom tills vi skulle åka ner. Hon vart inte kry och åkte hem tidigare i veckan.

Vi har bott i Ninove i i Belgien ca 1h från Bryssel. Klassiskt område av alla vårklassiker som härjar runt där. Förbundskapten H Mård och meck Robin var mer entusiastiska än oss över de djävulska paverena. "Klassisk cykelmark", sa dom.

Hunnit med både pave sightseeing, intervaller i lera, distans i ösregn och ett och annat rullpass i uppehåll.

I Sverige har det gått bra med Cyclocrossen. Vann flera deltävlingar och cupen totalt. 6e platsen på SM, när alla för en gångs skull va med, har jag mer och önska av, men ändå.

I Belgien är jag verkligen vatten värd. Det är stentufft i vilken bondtävling som helst. Det var lindrigt sagt en tjock min första internationella tävling tillika världscup att bli avplockad efter 30 min av totalt 60.

Nu har jag kört totalt 4 race. Det har väll gått bättre.

Åter till Rucphen idag lördag. 30-35 deltagare. Slingrig bana men ganska snabb. Lyckades äntligen komma runt utan och bli avplockad. Det var bra. Slutade 18e totalt 45sek efter Darvell. Calle 11a. Martin ca 20e och Åsa 5a.

Min prestation är knapp godkänd tycker jag. Mest för att jag vill ta mig runt utan varvning men också känna man är med längre fram. Dock är det sjukt kul och lärorikt som bara den.

Har inga bra bilder från ett av passen med Martin Eriksson men sladda runt i hal lera är bland det roligaste som finns.

Imorgon söndag är det race igen i närheten av Bryssel. Flyger hem imorrn kväll.

Summering
Bra
Tävlade utan och bli varvad. Första landslagsuppdraget.
Dåligt
För långt efter. Måste cykla fortare.

Fredrik

torsdag 16 januari 2014

Belgien tur och retur på tre dagar

Resan till Belgien blev lite kortare än planerat för mig. Snorade i veckan innan resan. Blev bra och började rulla igång träningen innan avfärden i söndags. Men ibland få man inte välja om det ska vara livet på en pinne eller en pinne i röven. Fick återfall och började snora och prata som om jag kedjerökt sedan födseln.
Reste hem igår och fick åka både Belgiskt pendeltåg och Öresundståget ända från Köpenhamn. Så det gick ingen nöd på mig. Även om jag hellre cyklat i branta kullerstensbackar och sladdat i lera.

Hur som. Fredrik är kvar med landslaget och de tävlar dubbelt nu i helgen. I måndags körde de friska och krya en c2:a i Otegem, fem mil från boendet. Fredrik blev visad av banan med två varv kvar, vinkade glatt tillbaka till avplockningsmannen och fortsatte ytterligare ett och ett halvt varv innan någon slet han av banan.

Åsa varvar ner och mekaniker Robin tar tillfället i akt att tvätta cykeln..

Fredrik innan start.



Martin på en av de byggda broarna.

Åsa delar ut idolkort. Belgarna är galna i cross och tycker att alla cyklister utan idolkort är konstiga..


/ Angelica



måndag 6 januari 2014

Vad har hänt?

Farfar klagade på vår ouppdaterade blogg. " Något måste väl ha hänt den senaste månaden.." Stamgäster ska vara nöjda gäster, så vad har hänt sedan sist då vi åkte till Grönklitt för skidläger?

Inte har vi åkt mer skidor i allafall. Trots att vi tillbringat de senaste 14 dagarna åtta timmar norr om Västkusten. Julafton var vit om man kollade på högarna längst med dikeskanten. Någon dag fick vi minusgrader och frost. Däremellan har det regnat lite, varit grått, regnat lite till och varit mer grått. Grå är en underskattad färg och kan vara väldigt fin. Det får vara hur grått det vill. Om det samtidigt är minus och snö.

Nu har vi inte surat ihop över vädret utan roat oss ändå. Cykel med och utan dubb. Intervaller i Vidablicksbacken. Stavlöpning i slalombacken. Bio. Pannkaka. Häng i Vikarbyns gym. Godis. Film i soffan. Motorsågande. Mormor, morfar, farmor och farfar besök. (Så detta är egentligen ett överflödigt inlägg för de trognaste läsarna.)

Nu sitter jag och Fredrik på tåget hem till mer regn och olika skalor av grått. Hem är nu mer Varberg dit vi passade på att flytta under en ledig dag i december förra året.

/ Angelica

Inte den bästa distansmaten, men garanterat den godaste..

Lite snö fanns kvar i slalombacken.


Alternativträning.

Biobesök sponsrat av ÅF.

Vikarbyn har förutom mataffär, pizzeria, skola och inredningsbutik nu även ett gym.




Julaftonsnö.

Frosten.



Hej då Rättvik.

Hej Varberg.